Det går förfärligt dåligt just nu

Den 20.12 är det inlämning för uppsatsen så att den kan bli betygssatt. Efter det har vi ännu en månad eller så på oss för att förbättra den men egentligen är det väl den 20. som gäller.

Men! Den 17. ska det vara "ventilering" av uppsatsen. Vilket ungefär betyder att vi kommer att parvis sitta i ett rum med våran handledare plus en extra examinator (en annan av lärarna tror jag) och prata om den andras uppsats och mer eller mindre räkna upp allt som är fel och dåligt med den. Usch och fy fan!! Jätte nervös för den grejen :(

Men! För det ska uppsatsen ju vara mera eller mindre klar då redan.

Men! För att den andra eleven ska ha tid att läsa uppsatsen så att han/hon kan trakassera och till-intet-göra den så måste vi lämna in våra uppsatser redan den 12!

Alltså är det bara 12 dagar kvar till att uppsatsen ska vara klar. Det kommer inte att gå :( Inte för min del. Inte den här gången. Jag har knappt skrivit någonting. Jag är inte längre än vad jag var i början och jag ska egentligen ha handledning imorgon och lämna in det som jag har skrivit före det men jag har ju inte kommit längre än tidigare så det känns ju onödigt och hemskt för läraren kommer ju inte att vara glad.
Jag vet att det är helt mitt eget fel. Jag valde inte ett tema som intresserade mig till fullo så det har gått riktigt trögt att försöka leta fram information. Det är så mycket som jag inte har gjort, jag har inte ens orkat dra mitt arsel ut till fornlämningarna jag ska skriva om..! Fy fan vad jag blir lat när jag är omotiverad....

Min uppsats är så kort! Jag skäms för att visa det åt min handledare imorgon. Jag vill inte. Jag vill bara ge upp, försöka på nytt nästa år. Jag brukar normalt aldrig ge, jag brukar hänga mig kvar med tänder och klor och kämpa allt vad jag kan för att få det inlämnat och godkänt, men den här gången känns det faktiskt hopplöst.
Från studiestöds hållet så är det ok om jag inte klarar den här kursen (15 hp), jag behöver 45 per år och 30 hp ska jag nog fixa till på våren (plus har 15 redan), men jag är rädd för lärarnas och elevernas reaktioner. Jag gissar nu att jag tänker alldeles för mycket på just den biten. Alla misslyckas med någon kurs någon gång och jag är knappast den första som kommer att misslyckas med den här. Jag är ju åtminstone med ännu, jag har inte hoppat av som ungefär 60 andra från då när vi började.
Får väl tänka på det och bita igenom, försöka få lite mer ner på pappret och sen får det väl gå hur det går.

(Men kan ändå inte sluta må dåligt av hela tanken)